Proofreader

Proofreader är ett smart och pedagogiskt språkhjälpmedel för dig som vill skriva vårdat, enkelt och begripligt.

Tjänsten består av huvudmodulerna Prolog och Kontext som används för olika delar i textproduktionen. Gemensamt för båda modulerna är att ni direkt ser vilka texter eller webbsidor som bryter mot skrivregler eller har dålig läsbarhet. Proofreader markerar anmärkningar med olika färger beroende på typ av anmärkning och ger förslag på hur texten kan göras lite enklare.

Prolog

Kontrollerar dina texter och dokument direkt när de skrivs baserat på skrivregler och klarspråk

Prolog DocEdit
Användaren får stöd direkt i sitt dokument
– MS Word

Prolog WebEdit
Användaren får stöd direkt i sitt webbprogram
– Google Chrome
– MS Edge

Prolog CMSEdit
Användaren får stöd direkt i sitt verktyg för webbpublicering med moduler för:
– SiteVision
– EPiServer
– WordPress

Kontext

Kontrollerar texterna på dina webbplatser, intranät och i dina dokumentarkiv baserat på skrivregler och klarspråk

Kontext CMSServer
– Alla publika webbplatser

Kontext DocServer
– Alla dina dokument och dokumentarkiv

Skrivregler som kontrolleras

Proofreader har en ordlista på över 150 000 ord, cirka 15 000 skrivregler och stora frasbibliotek med exempelvis fler än 5 000 idiom (bildspråk). Skrivreglerna baseras bland annat på Myndigheternas skrivregler, Regeringskansliets Svarta lista, och Svenska skrivregler. Vi använder Svenska Akademiens ordlista (SAOL) som ordlista.

Allmänspråk

  • Svårt
    ord som inte används så ofta och därför är okända för många läsare. Även ord som är onödigt byråkratiska.
  • Ålderdomligt
    lite äldre ord eller uttryck som vissa läsare kan tycka är svåra att förstå.
  • Komplext eller långt
    till exempel fast sammansatta verb eller långa prepositioner.
  • Substantivering
    substantiv av verb, till exempel ”vidta en granskning” istället för ”granska”.
  • Idiom
    symbolspråk (bildspråk) som är svåra för många läsare, till exempel ”gå av stapeln” eller ”på tapeten”.
  • Schabloner eller modeord
    klyschor och floskler.
  • Främmande ord
    utländska låneord och anglicismer.
  • Slang
    dialektala ord och uttryck.
  • Tvetydigheter
    ord som man lätt blandar ihop eller missförstår, till exempel ”funktionshinder – funktionsnedsättning”.
  • Värdeladdat
    ord eller fraser som inte är värdeneutrala, till exempel ”skattereform” istället för ”skatteomläggning”.
  • Förkortningar
    förkortningar i löpande text, till exempel ”bl a” och ”kl”

Fackspråk

  • Facktermer
    termer knutna till verksamheten som bör förklaras, till exempel ”växelvård”.
  • Namn eller titlar
    namn eller titlar som bör förklaras, till exempel ”god man” eller ”förvaltare”.
  • Felaktiga facktermer
    facktermer som har blivit inaktuella och har ersatts med nya, till exempel ”förskola” istället för ”dagis”.
  • Oförklarade fackförkortningar
    fackförkortningar som inte skrivits ut i klartext första gången de förekommer i texten.

Rättskrivning

  • Stavningskontroll
    ord som är felstavade.
  • Skiljetecken
    att skiljetecken används rätt, till exempel att en mening inte har för många kommatecken.
  • Versaler och gemener
    att namn på offentliga verksamheter, företag, organisationer och lärosäten skrivs rätt med avseende på stor och liten bokstav samt genetiv-s, till exempel ”Kalmar kommun” och inte ”Kalmars Kommun”.

Textlängder

  • Långa stycken
    stycken som är längre än 200 ord.
  • Långa meningar
    meningar som är längre än 30 ord.

Länkar

  • Brutna länkar
    länkar som inte fungerar.
  • Otydliga länkformuleringar
    länkar som har en beskrivning som är otydlig, till exempel ”läs mer”, ”ladda pdf” eller ”se film”.

Index

  • Läsbarhetsindex (LIX)
    textens läsbarhet, eller ”läsflyt”.