Sedan 2009 har Sverige en språklag som myndigheter och offentliga organisationer måste följa. Språklagen säger att både det skriftliga och muntliga språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt.
Lagen säger också att myndigheter har ett särskilt ansvar för att svensk terminologi inom deras olika fackområden finns tillgänglig, används och utvecklas.
Det betyder att myndigheter är skyldiga att kommunicera på enkel och begriplig svenska i såväl direkt kommunikation med enskilda invånare som vid allmän information. Det gäller i alla kanaler där kommunikationen sker, till exempel via mejl, dokument och på webbplatsen.
Det är detta som kallas klarspråk. Och även om lagen bara gäller offentliga verksamheter, så tjänar alla på att tänka klarspråk i sin kommunikation.
Ett språk som är vårdat, enkelt och begripligt
Klarspråk innebär att skriva texter som är tydliga och begripliga och som fungerar i sitt sammanhang. Att anpassa verksamhetens texter till dess olika målgrupper är ytterst en demokratisk fråga – alla ska ha tillgång till och rätt att förstå vad offentliga verksamheter kommunicerar.
Språkrådet förklarar klarspråk så här:
- skriva vårdat = följa den officiella språkvårdens rekommendationer.
- skriva begripligt = undvika svårbegripliga ord och krånglig grammatik.
- skriva enkelt = skriva så att mottagaren förstår.
Fördelar med klarspråk
Klarspråk är att skriva för läsaren, mottagaren eller användaren. Även om olika texter kan ha olika mål, så vill alla att deras texter ska bli lästa och förstådda. Kanske också att de resulterar i någon gör någonting eller reagerar. Klarspråk gör att läsaren snabbare förstår texten. Därför är klarspråk något som alla vinner på i längden – både offentlig och privat verksamhet.
Klarspråk leder till
- bättre läsbarhet.
- högre trovärdighet.
- att fler läsare förstår innehållet.
- färre missförstånd och frågor.
- minskad frustration.
- bättre service.
- sparad tid, energi och pengar.
- bättre sökbarhet på nätet.
- en positivare bild av avsändaren.